Lov är tider då många läser ut böcker. Så även jag detta påsklov. Låt mig presentera en ny avbockad punkt:
33.(29.)Läs en bok som utspelar sig på en annan planet."Mörkrets vänstra hand" av Ursula K Leguin
 |
| Vet-fortfarande-inte-hur-man-vrider-bilden. |
Leguin har kallats den feministiska science fiction-romanens moder. Därför hade jag alldeles särskilda förväntningar på den här boken; hennes författarskap lät för mig som en mycket spännande kombination.
En kort sammanfattning av boken: Jordlingen Genly (som kallas Genry av de infödda, vilka verkar ha ett uttal likt japanernas) har ensam tagit sig ned till den kalla och karga planeten Vinter där han agerar ambassadör för en intergalaktisk organisation som önskar ha Vinter som medlem. Det finns två dominerande länder på Vinter, Karthide (påminner om en enväldig monarki) och Orgoreyn (påminner om en kommunistisk diktatur) som inte riktigt gillar varandra fast inte krigar. Genly försöker först ställa in sig hos Karthides så kallade kung med hjälp av kungens närmaste man, Estraven. Det går fel, Estraven utvisas och Genly söker lyckan i Orgoreyn istället. Även här går något galet och Genly hamnar i ett slags gulag. Estraven lyckas rädda honom därifrån och tillsammans försöker de ta sig tillbaka till Karthide via planetens dödligt nordliga delar. Inte oväntat kommer de varandra mycket nära...
Men vänta lite, säger läsaren. Vad är feministiskt i denna karga, manliga värld? Mycket riktigt är allt mycket manligt, men manligheten är här använt som ett neutrum, för planetens invånare är i själva verket könlösa varelser som endast under sina brunstperioder antar manligt eller kvinnligt kön.
Positivt:
+ Positivt var väl att lära känna en ny genre. Riktig science fiction har jag aldrig tidigare läst i vuxen ålder.
+ Den mycket svåra resa som Genly och Estraven gör är bokens behållning. Den är intressant när den konstaterar att de båda är lyckliga under sina svåra förhållanden då de har varandra och ett tydligt mål även om det är omöjligt att vara glad. Överhuvudtaget är deras relation ganska spännande och detta är den enda passagen då jag tycker att Levain utnyttjar att hon skapat en värld med hermafroditiska varelser på ett vettigt sätt: här framkommer det dilemma Genly ställs inför när han under Estravens brunstperioder inte längre kan ignorera att Estraven inte bara är en man utan en kvinna också. (Men tyvärr, inget aliensex!)
Negativt:
- Överlag är det en torr och trög bok. Endast slutets skidfärd är engagerande och utlöser känslor. Boken känns hopplöst tråkmanlig med sina ständiga maskulina pronomen, val av ämnen (alltför mycket tid läggs på att beskriva maktmän och rikets angelägenheter - den lilla människan på planeten Vinter kommer ytterst sällan fram) och autistiska fixering vid nonsensaktiga fantasibeteckningar, utomjordiska namn, begrepp och tidräkning. Det finns ett särskilt bihang som beskriver denna komplicerade tidräkning i slutet av boken för den intresserade. Kan inte påstå att jag tillhör denna kategori.
Favoritkaraktär: Kan inte ärligt säga att jag har någon. Alla karaktärer är så färglösa och enkla och nästan endast att betrakta som olika kollektiv. Den som har mest anlag för personlighet är dock Estraven, som överraskar lite i boken.
Favoritcitat: Jag måste tillägga att Leguin inte sällan skriver riktigt bra, även om hon trots det ofta lyckas vara så tråkig. Hon försöker också ge boken en filosofisk dimension som kanske till och med är hennes huvudsyfte. Problemet är väl att hon vill lite för mycket och inte allting hon vill är det jag vill ha.
"- Det okända, sade Faxes mjuka röst i skogen, det oförutsagda, det obevisade, det är vad livet grundar sig på. Okunnighet är tankens grundval. Om det bevisades att det inte finns någon Gud skulle det inte finnas några religioner. Ingen Handdara, ingen Yomesh, inga härdgudar, ingenting. Men om det bevisades att det finns en Gud skulle det inte heller finnas någon religion... Säg mig Genry, vad är det vi vet? Vad är säkert, förutsägbart, oundvikligt - det enda du med säkerhet vet rörande din framtid, och min?
- Att vi ska dö.
- Ja. Det finns egentligen bara en fråga som kan besvaras, Genry, och vi vet redan svaret... Det enda som gör livet möjligt är ständig outhärdlig ovisshet: att inte veta vad som ska hända härnäst."
Citatet kommer från en företrädare för en buddhisminspirerad rörelse som har medlemmar som tillsammans har förmågan att besvara vissa frågor om framtiden.
Bryderier: Mja, boken var inte direkt vad jag väntat mig. För den genusintresserade tillför den föga men kanske lite mer till den allmänt filosofiskt intresserade. "Mörkrets vänstra hand" är förresten en metafor för Ljuset; jämför med yin och yang.
Din Sanna.
P.S. Är det må'n tro en slump att Leguin lätt kan ombildas till Genlui -> Genly? D.S.
